Interpol "Obsacle 1"
(Från skivan Interpol "Turn On The Bright Light",2002)

Vi skulle ha skrivit om "Turn On The Bright Light" för länge sedan. Att det inte blivit så beror på att jag inte upptäckte Interpol förrän i slutet av år 2002. Visst är det svagt att man tidigare missat denna träffsäkra debut från New York. Det är i och för sig det som är tjusningen med musiken. Skulle jag ha gjort om mina årsbästalistor flera år tillbaka med dagens medvetande hade det sett helt annorlunda ut. Man upptäcker ny musik hela tiden, och att vara fastklistrad i listor ger inget mervärde. Nåväl, en del kan tycka att "Turn On The Bright Lights" redan är förmedlad genom Joy Divisions diverse mästerverk, och att vi inte behöver höra den återuppstådde Ian Curties genom Paul Bank. Interpol har redan försvunnit genom det stora media-gapet i Sverige. Utomlands ser det inte riktigt likadant ut. När Sarah släppte mästerverket Sarah 71, Secret Shine "Loveblind" drogs genast paralleller till My Bloody Valentine, och det var oskapade och rent plagiat. Jag delar inte denna synen, utan håller mig till den trogne John Peel. Han fattade precis som jag hur enormt bra Secret Shine var, och struntade helt fullständigt i om det redan var gjort av någon tidigare. Secret Shine dolde för del delen inte sina influenser direkt när de sprang runt i My Bloody Valentine T-shirts. Jag gör precis som John Peel gjort i "Festive Fifty 2002", hyllar Interpol för deras strålande "Obsacle 1". Inte direkt strålande av glädje, men strålande träffsäkerhet i hur lovande detta band är.

Patrik W K